en tenta oundvikligt nära och det hjälper inte att lägga knivar med eggen uppåt i sängen gafflar, ljusstakar eller stolar att dricka felbryggt kaffe med mjölk, kanel och socker i
ibland är man så långt ifrån den där idyllen att varje sädeskorn, varje våg trycker till om strupen
och man går ut mitt i ett ösregn, i en svartvitprickig sommarklänning, bara ben regnet som piskar mot, ett paraply som vänds ut och in badar i ett stormande oktoberhav och skriker skriker så mycket man kan då hav är så mycket tacksammare att gömma skrik i, än storstäder
vaktar en eld, plockar björnbär cyklar på cykeln med ukrainska däck till ödekyrkan lyssnar om och om igen på tom waits- long way home