nattblåst i uppsala.
hur det låter som om havet är alldeles nedanför fönstret.
frustande, stormande, spottande.
hur huset förvandlas till ett drivande skepp
med borttappat roder, sönderslitet segel,
sannolikt i spillror innan klockan slår tre.
att klamra sig fast vid relingen,
försöka somna,
ignorera sjögång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar