exkursion.

innan vi går till höger om månen,

innan det blivit mörkt och
vi trevar oss fram uppför skogsstigar,

tittar vi på torv där
ofullständigt ruttnade växtdelar,
tusentals års gamla rötter, sticker fram.
torven är blöt, mjuk, lämnar innersidan av handen svagt brunfärgad
(tusenårsfärgad)

går tillbaka över fyllnadsmassor, som en
oändlig ojämn leråker med fallgropar och omogna gröna tomater,
växandes lite varstans.
en rödlysande vallmo & en kvinna som säger

hur landskapet nästan gör ont

övergivenheten,
som ett ingenting.